Studien är språkvetenskaplig och använder kritisk genre- och diskursanalys för att kartlägga språkliga praktiker i komplexa verksamheter. Mångfalden av olika diskurser som har präglat högre utbildning de senaste decennierna gör oundvikligen analysen mångfacetterad.

Den här sidan uppdaterar jag undan för undan, när jag gör framsteg med studiens utformning och kommer till nya insikter. Den är menad som en övergripande och lättillgänglig sammanfattning av var jag befinner mig i tänkandet.

Problemområde

Allt fler studenter möter utmaningar när de ska delta i universitetsmiljö. Trots årtionden av breddad rekrytering är högre utbildning på många sätt illa anpassad för att ta emot och utbilda rekryteringens främsta målgrupper: studenter med funktionsnedsättningar, studenter med icke-akademisk bakgrund, och studenter med annan språklig bakgrund än svensk. För att fullgöra sitt demokratiska uppdrag bör högre utbildning kompensera för skillnader i privilegier och förutsättningar så att fler kan lyckas med sina studier. Många studenter som saknar privilegier och inte tänker sig en akademisk karriär läser professionsutbildningar, men även dessa program kan ställa höga krav på akademiska sätt att resonera och kommunicera i tal och skrift.

Problemområdet är enormt komplext och ingen forskningsstudie kan befatta sig med alla faktorer. Min utgångspunkt är att bidra till att utveckla praktiker under det kritiska första studieåret, när studenter är nya i högre utbildning och undrar vad som gäller. I synnerhet är jag intresserad av just professionsutbildningar, där studentgrupperna ofta är särskilt heterogena och där studenter ska förberedas för såväl vidare studier som arbetsmarknad. Förutom att både enskilda studenter och deras lärare förtjänar goda villkor att mötas och arbeta är kompetensförsörjning av samhällsbärande yrken som inom vård, medicin och socialt arbete en fråga som påverkar hela samhället och förtjänar att beforskas ur många perspektiv.

Bakgrund

Högre utbildning förmedlar olika bilder av verkligheten i olika sammanhang. Officiellt har vi en högskola för alla men i praktiken kompenserar utbildningsanordnare sällan för studenters olika bakgrunder och privilegier. Den breddade rekryteringen har sammanfallit med dels ökad målstyrning av vad studenter ska kunna, dels ekonomisk urholkning av undervisningen. Samtidigt domineras den allmänna bilden av lärares bristperspektiv på studenters färdigheter; studenter som grupp skuldbeläggs för det de inte kan, även när de inte har getts förutsättningar att lära sig det som efterfrågas.

Allt fler forskare skärskådar bristdiskurser som grundar sig i missuppfattningar och fördomar, och belyser vad lärarna och systemen kan göra för att bedriva inkluderande undervisning och vad studenter kan göra för att ta ansvar för sina akademiska resor. Studenter behöver utveckla både generella och ämnesspecifika färdigheter för att lyckas med sina studier – och lärare behöver förståelse för den sociala och språkliga heterogenitet de möter och strategier för att undervisa studenter som har mycket olika utgångslägen.

Teori och metod

Lärares akademiska skrivande står i fokus i min studie, inte studenters. Studenters förståelse, handlingsutrymme och prestationer tar avstamp i lärares kommunikation och vägledning. Forskning om akademisk språk- och kunskapsutveckling påvisar att studenter behöver få ingå lärlingskap och tas upp som medlemmar i sina ämnens diskurs- och praktikgemenskaper. Med allt mindre resurser till undervisning är det därmed av yttersta vikt att lärare utformar högkvalitativt kursmaterial som gör studenterna säkra på vilka normer som gäller och vad de behöver göra för att lyckas.

Jag använder kritisk genre- och diskursanalys för att närma mig lärares praktiker för skriftlig kommunikation, samt deras syn på sin egen roll som läsande och skrivande förebilder och deras syn på studenternas ansvar och förutsättningar när de är nya i de akademiska miljöerna. Jag sluter mig till en syn som definierar genre utifrån syfte: att socialisera in studenter i akademins och den kommande professionens normer. Det skriftliga materialet som analyseras avgränsas till studenternas första läsår på ett par professionsprogram inom olika akademiska discipliner. Diskursanalysen utförs på fokusgruppsintervjuer med lärare på samma program för att förstå genrens kontext och skribenternas syn på målgruppen.

Vad är på gång?

Mitt pilotprojekt är utfört och jag presenterar resultaten i olika sammanhang under 2025. Parallellt förbereder jag den mer omfattande datainsamlingen.

Avhandlingen är i nuläget min högsta prioritet men jag identifierar många närliggande frågor och bjuds in till projekt som berör språkutveckling och skrivande generellt. Några områden som jag är intresserad av eller inblandad i projekt om är:

• Fackspråkliga praktiker inom samhällsbärande yrken
• Andraspråkstalares språkutveckling på arbetsplatsen
• Skrivande och AI i högre utbildning