UTgångspunkter

Påtaglig samhällsrelevans är central för mig och när jag påbörjade min forskarutbildning kände jag meningsfullhet. Jag hade redan erfarit konkreta utmaningar och konflikter som kan uppstå när olika sätt att vara och veta krockar och jag har aldrig behövt undra huruvida områdena jag intresserar mig för verkligen är viktiga. Mitt fokus i en forskande roll är att belysa problemområden kopplade till kvalitet, demokrati och rättvisa i högre utbildning. Eftersom sfären konstrueras och genomsyras av språk börjar de flesta frågor för mig med hur språk inkluderar, exkluderar och påverkar hur vi ser på verkligheten.

Forskningsprofil

Som språkvetare har jag velat lära mig nya perspektiv och metoder på varje nivå jag studerat: jag har gått från psykolingvistikens experiment där resultat mäts i millisekunder via korpusperspektiv på andraspråksutveckling till mer tolkande analys av hur normer och attityder förmedlas i heterogena utbildningssammanhang. Det har varit krävande att konstant stifta bekantskap med helt nya paradigm men också enormt givande att få en så bred bild av hur fenomen kan beskrivas och beforskas. En gemensam nämnare för allt jag har gjort är att jag rör mig inom fältet språkbruk, till skillnad från att försöka beskriva språk som system. Mina intressen återfinns alltså i hur människor faktiskt använder språk i olika sammanhang. I nuläget är följande begrepp särskilt centrala för mig:

Genre


Genrer är sätt att få saker att hända med hjälp av språk. Jag sluter mig till synen att de främst definieras av sina syften, som att informera, argumentera eller underhålla. Ofta används de av yrkespersoner i specifika sammanhang och kan vara svårgenomträngliga för utomstående. Genrebruk är därför tätt knutet till makt- och identitetsfrågor. En del språkforskare anser att maktens genrer bör läras ut till alla medan andra menar att strukturerna snarare ska ifrågasättas. 

Litteracitet


Litteraciteter är mer än läs- och skrivförmåga: de är färdigheter vi behöver för att kunna agera skickligt inom specifika genrer och diskurser. En och samma person kan därför ses som litterat i ett sammanhang och illitterat i ett annat. Studenter och forskare behöver akademiska litteraciteter för att navigera högre utbildnings komplexa miljöer. Sådan förståelse är inte jämnt fördelad bland nya studenter och de bör därför undervisas explicit i praktiker som lärare ofta ser som självklara. 

Diskurs


Diskurser definierar jag som sätt att beskriva verkligheten i tal och skrift. Diskurser styr hur vi tänker men vi kan också använda dem för att påverka andras uppfattningar om verkligheten. Vi rör oss konstant inom många olika diskurser som syftar till att få oss att tänka, tala och agera på specifika sätt. Kritisk diskursanalys har som syfte att avtäcka och beskriva hur diskurser används för att inkludera respektive exkludera. Det är särskilt viktigt i samhälleliga sfärer där makt koncentreras.

Attityd


Sverige har länge haft en ovanligt homogen självbild. Majoritetssamhället har outtalade men bestämda uppfattningar om hur det svenska språket ser ut, låter och bör användas. Avvikelser från modersmålstalares normer kan ge upphov till starka reaktioner som ger uttryck för attityder till var gränser går och vilka som kan anses höra till språkliga gemenskaper och inte. I utbildningssammanhang är det särskilt intressant att synliggöra vilka hinder den som bryter mot normer kan möta. 

Doktorsavhandling

I min studie använder jag kritisk genreanalys och kritisk diskursanalys för att beskriva språkliga praktiker i högre utbildning. Mångfalden av diskurser som har präglat den akademiska världen de senaste decennierna gör analysen mångfacetterad.

Den här sidan uppdaterar jag undan för undan, när jag gör framsteg med studiens utformning och kommer till nya insikter. Den är menad som en övergripande och lättillgänglig sammanfattning av var jag befinner mig i tänkandet.

Problemområde

Högre utbildning förmedlar olika bilder av verkligheten i olika sammanhang. Officiellt har vi en högskola där alla är välkomna och ska jaga sitt eget självförverkligande men i praktiken kompenserar utbildningsanordnare sällan för studenters olika bakgrunder och privilegier. Den breddade rekryteringen har sammanfallit med dels ökad målstyrning av vad studenter ska kunna, dels ekonomisk urholkning av undervisningen och lärares förutsättningar att ha hållbara arbetsliv.

Trots långvariga ambitioner om breddad rekrytering är högre utbildning ofta dåligt anpassad för grupper som studenter med funktionsnedsättningar, icke-akademisk bakgrund eller annan språklig bakgrund än svensk. Dessa prioriterade men icke-privilegierade grupper söker inte minst professionsutbildningar, som kan ställa höga och komplexa språkliga krav och ska förbereda för både vidare studier och arbetsliv. Min studie fokuserar på sådana utbildningars första läsår, när studenter är nya och söker förstå vad som förväntas.

Teori och metod

Lärares språk står i fokus i min studie, inte studenters. Forskning om studenters språk- och kunskapsutveckling visar att studenter bör ingå lärlingskap och tas upp som medlemmar i sina ämnens diskurs- och praktikgemenskaper. De komplexa politiska och ekonomiska omständigheterna påverkar dock hur lärare ser på och utövar sina yrkesroller.

Jag använder kritisk genre- och diskursanalys för att närma mig lärares praktiker för skriftlig kommunikation, samt deras syn på sin egen roll som lärare kontra rollen som student. Det skriftliga materialet som analyseras avgränsas till studenternas första läsår på ett par professionsprogram inom olika akademiska discipliner. Diskursanalysen utförs på fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer med lärare på samma program för att förstå genrens kontext och skribenternas syn på målgruppen.

Resultat

Preliminära resultat håller på att ta form och jag presenterar i sammanhang jag bjuds in till.

Milstolpar

  • September 2023

    Tilldelad huvudhandledare

  • Januari 2024

    Tilldelad biträdande handledare

  • Oktober 2024

    Pilotstudie: etikprövning (2024-05680-01)

  • November 2024

    Pilotstudie: datainsamling och analys

  • Augusti 2025

    Huvudstudie: etikprövning (2025-04106-01)

  • November 2025 och framåt

    Huvudstudie: datainsamling och analys

Forskningsagenda i övrigt

Pågående projekt

  • Writing and Identity in the Age of AI: A Global Higher Education Perspective – med University College London [Externlänk]

Halvfärdiga idéer

Språk och mångfald i arbetslivet

  • Bedömning av språklig kompetens i rekrytering
  • Språklig inkludering i arbetsplatsers texter och genrer
  • Yrkeslitteracitet som social och digital praktik
  • Upplevelser av kollegial handledning i språkutvecklande arbetssätt

Diskurser om deltagande i högre utbildning

  • Diskurser om tillgänglighet och självförverkligande i högre utbildnings marknadsföring
  • Idealstudenten som diskursiv figur
  • Anställningsbarhet som dominant diskurs
  • Konstruktionen av akademiskt språk i policy och undervisning

Studenters upplevelser under studierna

  • Attityder till generellt och programspecifikt studiestöd
  • Upplevelser av anpassningar till särskilda behov
  • Syn på etisk användning av snabbt föränderliga AI-verktyg
  • Upplevelser av högre utbildning som självförverkligande narrativ